Den evisne mannen, Kaptitel 2 Del 1

Trollhättan

Skoltiden Del 1

Eh, efter många timmars fundering så kom jag fram till att det egentligen inte finns så mycket att säga om trollhättan...so fuck that och istället så fokuserar vi på skoltiden. Både i och utanför skolan. Jag vet inte om man ska skratta eller gråta när man tänker tillbaka på skoltiden. Skolan va bra på de sättet att den gjorde mig stark i mig själv (dock på senare år) och väldigt envis men det va nog de enda positiva. Utöver de så var skoltiden bara de ena problemet efter de andra men vi kan börja med mobbingen och vilka konsekvenser den fick, inte bara för mig men också för personer i min omgivning som fick lida en del bara för att min dag hade varit dålig.

Själva anledningen (vad jag tror) att jag va mobbad var nog så simpelt som att jag var annorlunda, jag var annorlunda för att jag fes ovanligt mycke och de lukta illa, end of story. Inte för att dom andra var osäkra eller något annat konstigt utan de va för att min mage/tarmar va käpprätta åt helvete vilket gjorde mig osäker och blyg som syntes och som resulterade i mobbning. Så till alla dom som säger att mobbning sker för att själva mobbaren har de jobbigt hemma är osäker etc..FUCK YOU!! Mobbning sker för att alla människor inte är så psykiskt starka så att dom vågar säga ifrån och därmed låter sig bli ett offer. Så de spelar ingen roll om man är snygg,ful,lång,kort, tjock, smal,vit eller svart. så länge som människor inte vågar ta tag i problemet för en eller annan anledning så kommer vi alltid ha mobbning både i skolan och på arbetsplatser. Sen att många, speciellt skolor idag inte vågar ta tag i problemen ordentligt för att dom kan få ett dåligt ansikte utåt just för att dom börjar stänga av ungdomar /avskeda anställda är också en bidragande orsak. Lösningen då, ska man gnälla så ska man ha en lösning också.
Min lösning är hårdare straff tex avstängning för dom som mobbar och mer självrespekt och respekt till
allmänheten. Respektera andra och våga stå upp för vem man är och på vad man tror på, för om man fixar dom bitarna så är jag övertygad att mobbning kommer bli ett minne blott. 

I mitt fall så va de bara psykiskt mobbning i form att jag inte fick vara med, ökennamn, ropa saker efter mig, kom jag så gick folk, utfryst. relativt harmlösa saker egentligen men detta pågick nästan dagligen så efter ett litet tag så börjar man tro på de man hör, att man va ful,dum, äcklig. Så de va ingen boost för självförtroendet direkt. 
Så kombinationen med lärlingsproblem, mobbningen och de faktum att skolan inte tog tag i problemet ordentligt gjorde att själva skolan var ett helvete. Ett problem som kom på köpet va att man inte kunde visa att man blev ledsen, de fanns inte på kartan. Skulle jag som blyg, rädd och utsatt helt plötsligt börja säga ifrån mot dom där som va så mycke starkare? skulle inte tro de! Eftersom jag inte kunde visa i skolan hur jag egentligen kände så tog jag helt enkelt med problemet hem där de fanns människor som jag kunde ta ut all frustration och aggression på, nämligen lillasyster och mamma.

Jag är inte den som ångrar massa saker som ja sagt och gjort, men det finns två saker.
Den första saken är hur jag behandlade mamma när hon försökte hjälpa mig med läxorna alla dom hundratals timmar som hon försökte hjälpa mig med läxorna och allt hon fick tillbaka var skrik och hur jävla dum i huvet hon va, helt otroligt hur illa jag betedde mig då. En typiskt scen hemma en vardagkväll var att jag och mamma satt vid köksbordet, jag var fullkomligt skogstokig. skrek så att hela ansiktet va rött och tårarna sprutade åt alla håll och kanter, kastade pennor, sudd och vässare och mamma som ständigt fick förklara, lära, och trösta. dag ut och dag in. Och detta pågick ända upp i 9:an bara för att det va trassligt i skolan. 
Den andra saken som jag ångrar är hur jag behandlade Madelene, min lillasyster då under högstadiet när skolan va som värst. I regel så ska storebröder ser efter sina småsyskon, skydda dom mot världens alla faror osv.
Inte jag, jag slog på min lillasyster. Slog för att jag va arg, slog för att jag va ledsen, frustrerad, orolig eller bara för att jag kände för de. Då spelar de ingen roll om hon redan va ledsen eller om hon va glad och satt o skratta,hon fick smäll iallafall.Och för att hon vart ledsen och för att hon sa till mor att jag va elak. Jag slog på henne för att hon väckte mig för tidigt på morgonen, för sent, ATT hon väckte mig överhuvudtaget. Så det är ett mirakel att vi har en såpass bra relation idag..

Jag kan inte skylla mitt beteende helt på skolan heller, alla har ett val och eget ansvar för sina handlingar men skolan va en bidragande orsak till mitt agerande. Men jag va heller inget helgon, kunde också trakassera och mobba andra människor när fokus inte var på mig. Men jag tänkte berätta mer om de kommande del.

Puss och kram.



  

 

Allmänt | | 2 kommentarer |

Here we go again.

Till och börja med så vill jag tacka DIG att du ägnar lite av din dyrbara tid till att läsa om vad som föregår innanför mitt pannben. Så tack!

Any whore, back to business!    
Själva grundtanken bakom att ja skulle börja blogga igen va väl för att jag precis har gjort en relativt stor geografisk förflyttning och istället för att ja ska behöva ringa 254 samtal om dagen för att berätta vad jag gör,mår osv så kan jag skriva de här, lätt och smidigt. Dessutom så slipper jag tjata om de på andra ställen som tex facebook, its a win win situation. Men nu när jag tänker efter så kommer det nog bli väldigt blandat innehåll. Allt ifrån flytten (hur, var och varför) till massa underbar musik, tankar, värderingar och kanske en och annan rad om vänner och familj, time will tell!
KOMMENTERA GÄRNA!  Så jag har iallafall ett litet hum om vilka de är som läser..OM det är någon som läser.
Sen om jag ska vara helt ärlig så kommer ja inte på något mer vettigt att skriva här och nu förutom att
Det regnar iallafall inte.
Allmänt | | 5 kommentarer |

Välkommen till min nya blogg!

Mitt första inlägg.

Allmänt | | En kommentar |
Upp